Jesus

Hittade det här i går. Det är ju bara inte helt kosher.

"GRAVIDRYTMIK: Tanken med gruppen är att få slappna av och sjunga tillsammans. Vi börjar varje gång med avslappningsövningar och fortsätter med både vaggsånger och roliga barnsånger."

Finns det inte frikyrkor för sånt?

Och missförstå mig nu inte, jag har inget emot barnsånger, tvärtom: sen när barnet är här tänker jag släppa mig hur lallig som helst, kanske till och med före för det ska ju kunna höra mig från typ vecka 24 tror jag. Men det här med gruppverksamhet... jag vet inte. Får bara bilden av en ring med gravida, stånkande kvinnor som sitter på golvet, håller varandra i handen och svajar från sida till sida och sjunger Kumbaya. Att nej tack, inte för mig.

Så har vi inte bestämt oss för det där med förberedelsekurs ännu – om vi ska gå, och var vi ska gå. De ordnas av bland annat Helsingfors stad och Folkhälsan. Lutar nog mot att vi ska gå, jag tror det kan vara lugnande när jag är lite (tja, egentligen inte så lite heller!) förskräckt av hela tanken på förlossningen. Och så tror jag att speciellt träffarna efter förlossningen kan vara givande, det vill säga att träffa andra föräldrar och nyfödda, för har som sagt inte många barn i vår bekantskapskrets.

Men så var det ju det där med gruppverksamhet och att hålla varandra i handen... Jag är helt med på att lära mig om amning, smärtstillande, skriktolkning, vad man gör när barnet är sjukt och andra praktiska saker – men jag vet inte om jag är den som vill sitta och gruppanalysera hur allt KÄNNS vet ni, och dissekera parförhållandet, sexualiteten, Föräldraskapet med stort F och ja, äh, det känns lite "svenskt" bara. Och så är det faktiskt så att jag och A talar om sådant ändå, hemma, vi två. Och det är ju det som räknas. Jag behöver inte blanda in fler än oss. Men alla kanske inte har ett sådant förhållande och behöver då lite hjälp med snacket?

Att kumbaya på er!