Parkrapport

(I väntan på reserapporten som alltså ännu inte blivit skriven för att jag har så mycket att säga!)

SANDLÅDA – ingen sand, lite lera (muta, ett till mycket fint ord!) men mest stenhård snö. I väntan på vår.

PULKA – jag såg ett leende eller två hos dottern men hon gav mig också många misstänksamma blickar. I väntan på nästa år.

RUTSCHKANA – nej vi provade inte egentligen den, inte på riktigt iaf. Kan ju inte riktigt släppa ner henne för den ensam och jag hade inte rätt byxor för att rutscha i den själv utan att fastna i slasket.

KLÄTTERSTÄLLNIGN – överkurs. Hur vågar folk släppa sina barn nära den?!

GUNGHÄST/-KROKODIL/-PANDA, alltså såndärna djur som gungar ni vet (måste helt klart jobba på mitt mammavokabulär!) – ja, skoj!

GUNGA – mycket populär. Alla som har en bebis som kan sitta ska genast prova en babygunga! Min bebis fullkomligen tjöt av glädje, nämligen.

Annars så är ju bebins rätt till fri rörlighet synnerligen motarbetad av den arma vinterkrigsmundering som heter vattentät overall, men det ska väl gå bättre om några veckor, eftersom snön smälter och dottern utvecklas i rasande takt? Ett annat problem är att även mor borde klä sig i denna mundering. Gummistövlar kan jag gå med på. Gummibyxor however... nej. Men om någon har tips på var man får en snygg regnkappa, alltså en som jag täcks gå och dricka latte i också (hahaha), tipsa mig genast!

Till slut ett tips eller två för inköp av bebisytterplagg:
1) Fråga försäljarna, gärna i några olika butiker. De vet det mesta.
2) Prova. Jag hade lätt tagit en overall i en eller två storlekar för stor och då skulle rörligheten vara ännu mera begränsad. De storlekar jag följt för vanliga bodyn stämde inte med ytterplaggen!
3) Med lager-på-lager principen får man plagg som fungerar under flera olika säsonger = sparar pengar. Nu fleece + skal, snart bara skal alltså.

Ja och så till slut en observation om svensk säkerhet: tittade på Polarn o pyrets fina overaller men förstod inte varför de i småbarnsstorlek inte hade huva, för jag tycker själv en huva kan vara praktiskt vid regn och annat rusk. Försäljaren förklarade då att materialet är vind- och vattentätt därför inte får täcka huvudet. På grund av storkningsrisken. Jaha, sade jag oförstående och vandrade över till Jesper Junior i stället.

Den regnkappa jag söker för mig själv ska för övrigt ha huva den med. Jag lovar att inte sätta den på mig bak och fram och storkna.

Du som läser - bloggar du?

Ni som bloggar, kan ni snälla skriva era bloggadresser här i kommentarfältet? En del tittar jag in hos regelbundet, men jag har glömt att spara några av dem jag hittat till via tidigare kommentarer – och jag är säker på att flera som läser aldrig lämnat sin adress här...? Tack tack tack! :)

En mamis i kjolfållarna

Pust. Med krypandet kom också följa-efter-mamma-manin och vi har gått in i vad jag tror är mamisperioden som väl borde komma där kring just åtta, nio månader? Så fort jag lämnar rummet hörs ett protesterande mämmämmämmämmäää och det gnället blir ganska så tröttsamt i längden... I dag är sista dagen på pappaledigheten också så från och med i morgon ska jag stå ut ensam igen. Undrar också hur det ska gå med min plan att sluta amma – kanske inte är bästa tidpunkten just nu när hon är sån famnfia?

Nå. Ska fira sista "semesterdagen" med parkpremiär! Var ut och shoppade med min mor i går för att mormor tyckte det blivit dags för kurahalare (kura är för övrigt ett bra ord, lera eller slask har inte alls samma klang av barnaglädje!). Och rätt har hon ju, för när dottern väl fick smaka på den kulinariska höjdaren sand där i södern så är det ju fräckt att plocka bort sandkornen ur hennes kostcirkel nu bara för att här är lite kallare, lite blötare, lite gråare och slaskigare? Eh. Så ut ska vi, alla tre.

En detalj som bör nämnas: min dotter på inte ens nio månader är nu ägare till ett par goretexkängor som kostade mera än vad jag lagt ut på skor på länge. Hur det gick till vet jag inte riktigt, förutom att det gick fort. Jag tittade på ett par tygstövlar i samma vattentäta material som overallen men mormor visste berätta att det var gummistövlar vi behövde, så vi provade sådana i ett par butiker men fick inte dem på hennes sparkande ben med bestämt ihopknipta tår och härliga tjocka vader. I K-kenkä fick vi sedan råd av en glad och bestämd försäljare som vet ni liksom utstrålade proffsighet och sade att gummistövlar hindrar bebins rörelseförmåga och att hon inte ska ha sådana på länge ännu, men att vattentäta kängor är precis rätt. Så drog hon fram ett par näpna men bastanta röda kängor i skinnimitation, mätte de små fötterna, gullade och skrattade med bebin och vips var skorna på henne med dubbelknut på rosetten och allt och visst verkade de bra sa mormor när flickan sedan stod och klappade på provbänken och såg mycket lycklig ut – och så var de ju på plussakorttirabatt och det var liksom droppen och katching, fyra sekunder och 59 euro senare var mormor, dotter och försäljare mycket nöjda och jag lite förvirrad men ändå nog, ja, nöjd. Jag betalade ju inte.

Så, i dag ska vi ut och prova den här krigsutrustningen då. Rapporterar sen. Håll tummarna!



PS: Reserapporten ska nog komma också, håll ut. ;)

Hemma

Bara snabbt nu, skriver mera under veckoslutet: vi kom hem i går kväll efter två fantastiska veckor i solen, har verkligen haft det skönt! Dottern har övat hårt på att krypa, plaska samt äta gräs, sand och solkräm, och jag har fått slappa i solen när babyn fått så mycket quality time med sin far. Ska ge full rapport på resa-med-bebis med flygskrik och busspyor (det ser ni fram emot vad ;) ) och allt vad det innebär snart men nu ska jag slappa bara liiiiite till, det är ju ändå fredag.

Nu far vi!

Sitter i taxin till flygfältet. Dottern är oroväckande nöjd med att ha fått stiga upp fyra på morgonen, hoppas det inte blir en vana... :D Ska bli SÅ SKÖNT med sol, hörs igen om ett par veckor!

Skutt, skutt över mattan!

Tadaa, nu kryper hon! Eller skuttar. Hon fick syn på en Erisan-tub och krypskuttade sig fram över hela vardagsrumsmattan för att få tag på den, haha! Läkaren sade i går att jag skulle locka henne med leksaker (tss, som om jag inte försökt!) men han hade helt fel, man ska locka med fjärrkontroller, telefoner, tidningar och allt möjligt annat som råkar bli och ligga och som man inte vill att hon får tag i. Som Erisantuber då till exempel.

Hon har ställt sig upp i krypställning i några veckor nu och varit mäkta irriterad över att hon inte kommer vidare (utan bara backar in under soffan) så nu när det äntligen gick framåt så hurrade vi och hejade som om hon just klarat av ett maratonlopp eller två! Och skrattade förstås, för det såg bara för lustigt ut. Hon stod i krypställning, flyttade händerna framåt och skuttade sedan efter med hela nedre kroppen, dvs båda knäna och hela rumpan samtidigt. Och sen på nytt, händerna framåt och ett skutt, händerna framåt och ett skutt. Verkar lite tungt. Men visst räknas det?? Jag tycker allt som går framåt räknas!

Och PS: Visst blir det mycket skryt här ibland (Nu kan min dotter kacka på pottan, nu kan min dotter krypa, nu kan min dotter själv köra motorcykel) men det känns ju stort vet ni, det är ju verkligen en milstolpe att lära sig att röra sig dit man egentligen vill i stället för att konstant ha backväxeln i. Så jag skryter och pöser bäst jag vill för jag är så ivrig och glad, ha!

8 månader

Var på läkarkontroll i dag, och sedan är det ingen rådgivning förrän vid ettårsdagen! Viktkurvan har saktat av lite men det lär vara normalt när barnet börjar röra på sig mera. Längdkurvan är lite ovanför medeltalet, huvudet normalstort, motoriken prima, allt okej. Läkarens rapport om dottern:

"Gott skick. Kan dra sig upp i pinnsängen. Har satt sig upp nån gg. Känns spänstig. Hörsel +/+. Om hon inte kryper vid 10 mån -> hälsovårdare."

Eller så tror jag att det står iaf, handstilen är inte helt lättydlig. Men hur som helst, dottern har alltså nu två månader på sig att börja krypa... hon övar hårt, står på alla fyra och "skuttar" så hon ibland står på bara tårna och händerna. Det ser roligt ut och jag skrattar högt. I går skuttade hon lite för ivrigt och drog en kullerbytta i misstag, och såg minst sagt chockad ut! Då ville jag också skratta men fick inte för måste trösta i stället, hon blev så förskräckt stackarn.

Tycker för övrigt läkaren borde skriva rapport om mammorna också. Kan skriva en om mig själv: "Gott skick. Orkar trots allt ta sig ur sängen om morgnarna. Har till och med varit ute på krog någon gång (utan barn). Känns spänstig om armarna och mindre spänstig om magen. Hörsel ok trots skrikexponering." Öhöhöhöhö.

Rådgivningstanten frågade också om jag fortfarande ammar och jag sade att ja än så länge men att jag snart tänker sluta. Och hon rekommenderade att jag fortsätter tills dottern är ett för så säger WHO men... nja, det tänker jag nog inte, känner mig som en sugga. Men mer om mina sluta amma-tankar senare, nu ska jag äta (mera) choklad!

Resetips?

Om någon har tips på något som är livsviktigt eller annars bara praktiskt och vettigt att ha med sig på solresa med bebis, speak now or forever hold your peace! (I morgon hinner jag ännu till butiken.)

En bajshistoria

Faktiskt så riktigt pöser jag av stolthet just nu för dottern har precis kackat i sin potta! Så där FYI och nuff said, kanske. Hur som helst, en spännande lördag kväll! ;D

Hotter than hell

Fick sampel på någon ny benvaxningsprodukt med en damtidning. Provade, funkade, men räckte bara till ett halvt ben. Så har nu i ett par veckors tid haft ena smalbenet vaxat medan det andra är mycket hårigt. Har varken blivit av att köpa vax eller raka resten. Tycker det här säger det mesta om mina strävanden efter hotness för tillfället. Hoppas ingen på babysimmet märker. Ska åtgärda före strandsemestern. Kanske.

Spansk barnmat

Har förberett mig för resan (avfärd nästa vecka!) genom att skriva lista på vad en baby behöver med sig, köpt solhatt och barnsolkräm samt parasoll till vagnen, och googlat spansk barnmat. Via olika familje- och reseforum, en titt på Bona/Nestlés spanska sida samt tips från en spansk mamma har jag kommit fram till att vi nog inte packar med matburkar (förutom för flygresan förstås) som en del gör utan att de spanska matburkarna ska duga fint. De innehåller i motsats till finsk/nordisk barnmat salt och lär ha lite slätare konsistens, och efterrätterna har av någon orsak mosade kex i sig (haha!) men slinker maten ner i spanska barns magar ska den väl göra det för vårt barn också.

En snabb lista via google translate (för jag kan inte spanska):

albaricoque = aprikos
avena = havre
arroz = ris
cebolla = lök
cereales = spannmål
ciruela = plommon
cordero = lamm
galleta = kex
guisantes = ärter
jamon = skinka
judias verdes = gröna bönor
manzana = äpple
pavo = kalkon
platano = banan
ternera = kalvkött
zanahoria = morot

lenguado, lubina, rope, merluza = fisksorter (de har mycket fler burkar med fisk än vad vi har här i Finland!)

cena = middag
desayuno = morgonmål
con trocitos = med bitar dvs tuggmotstånd
hierro y vitaminas = järn och vitaminer
menestra = gryta (menestra de cordero = lammgryta)
merienda = "mellanmål"
papillas = gröt
postres = efterrätter (postres lácteos = mjölkdesserter)
tarritos = burkar
zumo = saft

Så jag tror väl att lite "Avena con ciruelas" och "Zanahorias y arroz con pollo" ska gå lika bra som havregröt med plommon samt morötter och ris med höna här hemma. Pulvergröten lär ska vara sådan som måste blandas med mjölk eller modersmjölksersättning och inte med vatten, men samma Nan-tetran finns att få, fast de heter Nidina. Ja, och så lär Pampers ibland heta Dodot, av någon orsak. Samma blöjor dock. Tacka vet jag de multinationella bolagens världserövring... kröhöm. ;)