tisdag 27 oktober 2009

Äckelpäckel

Man är ju smått paranoid med baciller när man har en bebis. Och nu när det är flunssatider, ja svininfluensatider dessutom, blir jag riktigt jävla förbannad när folk tror de får komma och kleta på henne hur som helst. Även vilt främmande människor alltså. Om någon nu läser detta och inte ännu har förstått, låt mig förklara: det är samma regel med barn som med gravidmagar! MAN RÖR INTE UTAN LOV. Fatta nu, tack. Och det går faktiskt att gulla med en bebis utan att röra. Granntanten menade knappast nåt illa med att ta dottern i hand och säga goddag, men jag blev helt galen av det och lyckades just och just undvika att sirentjuta – dottern har ju händerna i munnen hela tiden så jag vill helst hålla dem rena. Inte för att granntanten är någon skitäcklig lortkärring, tvärtom är hon mycket trevlig och verkar väldigt renlig av sig. Men hon är inte jag och jag har inte tvättat hennes händer, om ni fattar? Eller låter jag helt crazy?

Och eftersom jag redan är känslig med att människor rör henne så blev jag ju lite till mig när kompisens hund glatt kom fram och slickade både kinder och händer på lilla bebisen. Dottern verkade inte bry sig alls, såg kanske lite förvånade ut bara, och hundägaren konstaterade lugnt att det bara gör gott och att brorsdottern ofta tuggar på hundens leksaker – och någon annan sade att barn i hundfamiljer har färre allergier. Nå det stämmer säkert (och dessutom sägs det ju att en människomun är mycket smutsigare än en hundmun) men vad hjälper det när man är ny på det här mammandet och lite smårädd för hundar dessutom. Fick igen påminna mig själv om att jag en gång i tiden vid behov kunnat vara ganska rationell och lugn och att jag inte behöver bli hysterisk och slita barnet bort från allt annat än min trygga famn så fort jag själv blir lite nervös... men det är inte alltid så lätt!

Hur som helst, det stämmer ju nog säkert att man inte ska ha det för rent omkring sig (med till exempel bakteriemördartvättmedel) och att det bara gör gott för barns immunförsvar att de äter sand och slickar golv. Men visst blir jag äcklad den dag S bestämmer sig för att tugga på wc-borsten, som föräldrar i den här tråden på mammapappa.com berättar. Underhållande läsning, men jag bävar för vad som komma skall!

3 kommentarer:

  1. måste vara svårt det där, att skydda det finaste man har och ändå inte vara hysterisk. O sen kan man ju bara hoppas att lilla s blir mer välviiligt inställd till de underbara hundarna än hennes mor :D

    SvaraRadera
  2. Jo det e lite svårt, vill ju inte vara hönsmamma heller... o lär ju bara bli svårare ju äldre hon blir.:) Men jo, hon får ju gärna bli mera hund/djurvän än jag iaf, kanske hon får umgås mera med sin nya bekantskap för att vänja sig. Eller för att vänja mig.;D

    SvaraRadera
  3. jag citerar Allergisjukhusets överläkare Tari Haahtela, som helt vänt kappan sedan 90-talet gällande allergier: barn borde gå barfota från maj till september, få skit under naglarna och fast slicka skobotten i tamburen, dvs härdas när vår omgivning är så steril. Jag tror jag läste det här i nån tidskrift i väntrummet till rådgivningen - anyhow, det är en helt annan melodi än på 90-talet när man skulle dammsuga flera gånger i veckan, vädra och tvätta alla lakan och undvika allt vad bobbor heter.

    Kanske man finner sig nånstans där i mitten för int vill jag att V ska käka hundskit från mina skobotten heller, och i synnerhet vill jag inte att främmande mänskor kletar på henne. Fast där spelar också bara främmande människa-aspekten in, inte enbart deras möjliga bobbor och virus - int fan vill ju nån att en främling ska stirra en i fejset på 5cm:s avstånd och kommentera ens utseende!

    -puva

    SvaraRadera