Låg just i tandläkarstolen och fick ett hål lappat. Pajade magen och tröstade så inte babyn skulle bli rädd för borrljudet, och försökte överföra vackra tankar om att det hela snart skulle vara över.
Nå, sanningen är ju att det var jag som var livrädd och barnet som tröstade mig, med sina små sparkar. Så fick jag något annat att tänka på där i min svettiga tandläkarskräck. Men så är det väl nog med barn och föräldrar ibland, att det är barnen som är trösten och inte alltid mamma eller pappa?
Snabb update och 3 årig prinsessa
6 år sedan
Spännande! Jag var också till tandläkaren igår. Jag fick två hål lappade. Det gick ganska bra. Jag har inte tandläkarskräck, men inte är man ju glad över smärtan direkt. Bara att bita ihop (bildligt talat) så går det över. Jag brukar tänka på korallstränder och palmer...
SvaraRaderaNej, ingen smärta. Jag fick bedövning, och när det ilade lite ändå fick jag en omgång till med sprutan. Såntdär går jag inte igenom utan hjälpmedel!
SvaraRadera