Fixa fixa fixa

Allt börjar liksom vara färdigt här hemma nu, vet inte vad jag ska hitta på längre. Har säng, har skötbord, har vagn, har till och med sytt klart babytäcke, så nu är det bara att vänta? I dryga tre veckor. Eller fem. Både mamma och moster har gått över tiden rejält med sina ungar så månne det inte ska vara så för mig också, när man är ungefär likadant byggd? Fast vad vet jag, om gallsyrevärdena plötsligt stiger kanske det blir igångsättning innan jag ens hinner blinka.

Men om vi måste vänta i fem veckor ännu vet jag inte vad jag ska ta mig till. Är väl bäst att ställa in sig på det men guuud, jag pustar och frustar som stora stygga vargen (eller stora tjocka heffaklumpen) redan nu så förstår inte hur jag skulle orka en månad till!

Dessutom längtar jag efter vår bebis ju. Jag vill snusa den i håret och bara ligga på sängen och gulla med henne/honom dagen lång. Hur ska man klara av att låta barnet sova och inte peta på det hela tiden? Eller klara av att vara hemma och ta det lugnt när man vill visa upp sitt underverk för hela världen? Tror jag måste hitta på något sätt att kedja fast mig sen. Där har jag ju ett nytt projekt att fundera på.

Förresten har vi haft inbrott på vår vind. Jag svor och snyftade och var helt hysterisk för det såg ut som om de farit iväg med halva vår vagn, dvs liggdelen till Brion. Men jag hittade den sen i en grannes vindsbur, SKÖNT! Hade blivit riktigt tokig annars. Något annat särskilt värdefullt har vi inte på vinden så tjuvarna kom nu inte iväg med något viktigt, men vi tog ner vagnen nu för nervernas skull. Så nu står den i sovrummet den med, och väntar och väntar och väntar...