Undviker hysteri här...

Har suttit och läst in mig på svininfluensa i dag eftersom mamma meddelade att min styvsyster troligen har det – en tredjedel av eleverna och lärarna i hennes skola har nämligen insjuknat... Så nu vet jag inte om jag ska våga träffa mamma eller inte?

Har jag förstått rätt kan man bära på smittan i ett dygn utan att ha symptom. Helst skulle jag vaccinera mig och inte behöva fundera på saken men jag hör inte till de primära vaccingrupperna eftersom jag är över 25, och dottern vaccineras inte eftersom hon är under 6 månader. Har nu läst igenom THL:s allmänna frågor och svar om influensan samt vaccinordningen och dessutom råd för gravida och ammande samt lite tips på Imetystukilista och blev först lugnare men sen arg – för inte blev jag egentligen särskilt mycket klokare ju! Till exempel blir jag störd på att det sägs att amningen skyddar, men ändå hör barn i månaderna 6–35 till dem som ska vaccineras. Barn under 6 månader vaccineras inte eftersom vaccinet inte testats på dem, men de kan få skydd om mamman vaccineras. Så varför hör inte då mammor till barn under 6 månader till dem som ska vaccineras?

Samtidigt vet jag ju att de flesta som får smittan bara blir lindrigt flunsiga och det är ju inte så farligt egentligen, förkyld blir man ju ändå i något skede. Så kanske det skulle vara skönast att bli sjuk och bara få det hela undan, ligga hemma och lida i en vecka men inte smitta ner någon annan och alltså bara slippa oroa sig sen?

Fast inte känns det särskilt lockande att vara jätteförkyld med en liten bebis. Och jag skulle aldrig förlåta mig om dottern blev allvarligt sjuk.

Äh vad jobbigt. Men inte kan man ju sitta hemma i flera veckor och bara vänta att pandemin ska svepa förbi heller? Bara jag sköter handhygienen och inte låter folk peta på vare sig mig eller dottern ska vi väl kunna gå ut...